Senaste åren i musik

Ofta i mitt liv har jag haft vissa låtar som jag kännt beskrivit mitt liv just då väldigt bra.
Idag har jag en pissdag och eftersom jag är övertrött efter att vända tillbaka dygnet från att jobba natt så känner jag bara för att skriva något random här.

Så, vi kan börja på 2005. En 13årig Ikka upptäcker musik på riktigt, och Absolute Rock Classics går på repeat tillsammans med musiken från Gladiatorerna och Hammerfall's Hearts on Fire. Får även upp ögonen för lite annan musik, och andra klädstilar. Börjar högstadiet.





2008 gick jag ur högstadiet. Började plåt och svets på en gymnasieskola där jag inte kände någon. Ärrad efter helvetet som kallas högstadiet blev det mer såhär





Efter studenten (där det på många sätt blev tydligt att jag inte hörde till) flyttade jag tio mil söderut för att plugga till internationell svetsspecialist och i en liten håla med evigt regn började jag må bättre igen.





Efter min IWS-examen fick jag ett jobb som svetsare, och hade det i nästan fyra månader innan jag blev uppsagd. Efter det följde ett år av hopplös arbetslöshet och usel självkänsla. Nu är jag snart inne på min åttonde arbetsvecka på mitt nya jobb, och allt jag stängde ute när jag var arbetslös börjar välla över mig i vågor... Samtidigt kan jag för första gången på ett år fokusera på annat än skaffa jobb, och damn vad jag inte är nöjd med mitt liv... Anyway så är detta låten som stämmer läskigt bra just nu



Nu ska här sovas.

Over and out.

Standby

Det är så frustrerande när livet står på standby. Allt är pausat i väntan på att startskottet ska gå och man kan börja leva på riktigt.
Jag har ett jobb nu. Heltid, som rotorbordsförare/svetsare/verkstadsarbetare på ett trevligt företag en kvart från päronens hus. Ringde och tjatade till mig det.
Så nu står jag här i startgropparna och väntar på att startskottet ska ljuda. Fast anställning. Pang! och jag kan leta lägenhet på riktigt. När jag hittat den ska jag bo där ett år ungefär, och sen kan jag äntligen börja kolla efter hund på riktigt. Visst har jag storpudel och kinesisk nakenhund som bevakning på blocket, och visst är jag inne och kollar pudelklubbens hemsida lite nu och då, och visst  planerar jag placering av matskål och hundsäng så fort jag kollar lägenhet, men jag ska inte köpa än. Se det som research. Planering. Förberedelse.
Det var väldigt nära att jag tog vägen förbi hunddagiset jag bestämt mig för (om det fins kvar) efter jobbet, men sen insåg jag att det kanske är lite tidigt att ta kontakt typ två år innan det blir aktuellt...

Standing by,
Waiting for the gun.
Focusing, planning, dreaming.
Ready to fly.

Over and out <3

102

Dag 102.
Jag var naiv som trodde att allt skulle fixa sig bara för att jag satte ett datum. Visst har jag bra anledningar till att inte ha gjort många saker, men lik förbannat kan jag inte sy min röda klänning till visingsö tornerspel om några veckor.
Jag vill så mycket, men orken fins inte där för att ändra det bekväma sättet jag lever nu. Motivationen är obefintlig, jag är pank och arbetslös och singel. Varför bry sig? Jag kommer endå aldrig ha råd att flytta hemifrån. Jag kommer aldrig behöva fundera över hundvakt.

Jag vet mycket väl att jag bara har mig själv att skylla, och det är bara jag själv som lider av att ha det som jag har det. Så jag kommer fortsäta dethär experimentet och se hur det är om 100 dagar igen, stämma av, utvärdera och reflektera, sätta upp nya mål. Och efter det kör vi 100 dagar till, och 100 till och 100 till. Någon gång måste det väll endå ge resultat

Får se om allt känns bättre i morgon

Over and out

084

Jag önskar att jag kunnat säga att jag varit upptagen sen sist jag skrev. Att det hänt så mycket att jag inte haft tid att blogga, men det är inte sannt.

Visst har det hänt saker. Jag har varit på några anställningsintervjuer, inte hört något från dem, brutit ihop, gått vidare. Jag har sökt några jobb som jag inte fått, trots att jag faktiskt varit intresserad på riktigt. Jag har jobbat lite extra på pappas jobb och hos de som hyr in sig i samma lokaler. Firade midsommar med Misse och Elmo i farmors sommarstuga på landet. Var på High Chapparal på Ranch Horse Classics med Misse och hade supertrevligt, köpte musik och en rejäl regnrock som är awesome ihop med min cowboyhatt. Såg mitt livs första frieri på kvällsshowen. Åkte ner till päronen som hade husvagnen i Tylesand, stannade tre nättrer. Shoppade i Halmstad, turistade lite, åt italiensk glass, blötte ner hela mig av misstag under ett besök på stranden, solade när det var molnigt, som man ska göra när det är svensk sommar. Var på bio med Elmo och såg The Lone Ranger efter middag på restaurang och ett besök på den internationella marknaden. Turistade en heldag i vår egen stad med mAmi, käkade mackor på piren och fikade på malmborgs och shoppade massa. Igår låg jag ute och solade på min mantel på gräset och det var underbart. 

Det är inte det att jag inte tycker om mitt liv. Tvärt om. Det är mysigt, chill och avslappnat om man bortser från oron det innebär att vara arbetslös. Jag lyckas underhålla mig själv ganska bra. Problemet är att detta är inte det liv jag vill ha. 

Hörde Gessle's  'här kommer alla känslorna' på radion och av någon anledning började jag känna saker. Texten betöd någonting... 

"Jag sitter ensam kvar och hör varje tåg

Vissla hallå ifrån ett ringlande spår

Var är du?

Man kan undra när timmarna går

Du borde sett hur underbart jag mår"

Jag har aldrig varit ett fan av visselgubben Gessle men texten känns så rätt... Alla runt omkring har kommit igång med sina liv. De två som jag umgås med har flyttat eller är på väg att flytta från staden till större och mer spännande ställen som Stockholm och england. 

Det är inte det att jag vill hindra dem från att åka. Hur skulle jag kunna det när jag flyttade till Ljungby utan förvarning? Tvärt om är det roligt att de tar nästa steg i livet och ut i världen. Jag önskar att jag kunde följa med dem. Samtidigt är det inte det jag drömmer om.

Jag drömmer om ett gult hus i skogen. En ateljé som ser ut över en sjö. Ett par friska, fina klarbärsträd. En köksträdgård full med goda växter, kanske ett litet växthus. Jag drömmer om en matkällare full med sylt och saft, inlagda grönsaker och frukter och en hylla med frön från mina egna plantor att så nästa år. Jag drömmer om att vara självförsörjande, minska på kemikalierna i maten och öka tiden spenderad utomhus. Jag drömmer om byteshandel och gör-det-själv. Jag drömmer om en smedja. Jag drömmer om bågskytte och reenactment, medeltid och 1800-tal. Jag drömmer om ett par får och en hund. Jag drömmer om kärlek. 

Jag vill ha säkerhet, stabilitet och någon stans att höra hemma. Jag vill ha mitt eget lilla hörn av världen. Min fristad vid vägens ände.

Jag har sett tillräckligt många tåg passera. Det är dags att sluta vänta, att lämna stationen, gå ut i världen och hitta en glänta där jag kan bygga mitt liv.

Over and out <3

040 - satanshlvettesjävlapissliv

Så, jag var på arbetsimtervju i torsdags. Riktigt trevligt företag med riktigt trevliga människor och helt okej arbetsuppgifter. Inte ren svetsning, men det verkade stimulerande endå, och lönen låg på 19K för en månads provanställning... Jag tyckte det gick asbra... och visst, när produktionschefen ringde idag så sa han att jag hade en bra profil, bra utbildning och att jag gjort ett bra intryck, men de ska ta in två praktikanter från en skola istället eftersom "de jobbar ju gratis, och jag behöver inte anställa dem"...
Så ja... min hej-jag-är-arg-och-frustrerad-ramsa har gått på repeat idag... Och mina ögon har blivit grönare.. och jag sitter här och gör dubbelmackor med souercream-onion-pringles och mjölkchoklad... Och nu ska jag göra det jag alltid får lust att göra när jag mår piss; läsa twilight... Det är så skönt att kunna störa sig på storyn, ordvalet och karaktärerna och sluta behöva bry sig om sitt eget failade liv.

fucking satans helvettes jävla piss
over and out

032 - Doctor Who

Okai, idag såg jag säsongsavslutningen av Doctor Who Series 7 (part 2). Moffat är det som skrivit det, och som vanligt var det fullt av "WTF" och "NOOOOO" och "men... VAFAN" och jag bölade en massa... Mest för att jag älskar The Doctor's whife och The Impossible Girl asmycket, och det var massa gulligt/sorgligt/charmigt/maaaw på samma gång, och då får man böla när man är av kvinligt kön... Brorsan hade askul åt mina tårar... Oooooooch jag tänker inte babbla på mer här (för stor risk att jag spoilar) och dessutom är det inte många som varken läser min blogg eller har koll på Doctor Who, så ja... det mejkar inte sense för folk...

Hur som helst måste jag säga att Doctor Who Series 7 part 2 episode 15 är awesome, epic, badass och timey-wimey på ett helt underbart sätt som gör att jag önskar det vore november redan. Seriöst, jag hatar att vänta på awesome saker.... ... Så jag kommer nog knäska trailern för 50-års specialen som satan tills dess... Både den korta och den långa... och bara för att jag kan lägger jag upp dem här med, om någon har lust att försöka sig på att förstå vad jag babblar om~~ <3
(lite mer lol stuff fins längre ner~~)


Korta




Långa
(okej, fanmade, men jag tycker den är epic sååå sue me)




Sen kan jag inte låta bli att peta in ett gulligt litet klipp på comander Strax (har inte tänkt på hur lol namnet är på svenska men jaja) OCH Clara "Oswin" Oswald, en av mina absoluta favoritkaraktärer (hon är awesome och mreow)





Sen hittade jag den obligatoriska DW-sketchen från årets Comic Relief (eller nåt.. har inte riktigt koll på alla brittiska program ;) )





Jag har iaf kul åt sånthär, så ja... nu ska jag sortera upp mina DW-mappar på datorn och kolla lite mer på NCIS, bara för att jag älskar Abby och Dr Mallard~~

Over and out <3

030 - nature

Jag skriver dethär med avsikten att det ska vara kort. Klockan är 01.34 på dag 31 och målet är att komma upp tidigt i morgon.
Kan dock inte sova än. Via en intressant artikel i Allas (eller Allers... Vet inte vilken) hittade jag en intressant blogg om en dansk familj som flydde till skogs för att leva det liv de ville. Det är vad jag har läst idag (när jag inte spelat AC3) och längtan till skogen gör sig påminnd igen.

Efter maten tog jag med mig min mantel och gick ut i trädgården för att njuta av dagens sista ljus. Jag vet inte hur länge jag satt där barfota, lutad mot vår nybyggda redskapsbod och bara njöt. Läste lite på bloggen, betraktade himlen, fåglarna och insekterna. Solen gick ner, jag stoppade undan mobilen och lade mig ner på gräset istället. Virade in mig i mitt ylle och betraktade det stora, molnfria blå som bara stördes av tallarnas svarta konturer på östsidan. Jag vet inte vad, eller om, jag tänkte, men jag var lugnare än på länge och njöt av stillheten.
Du vet att du är avslappnad och nära naturen när en koltrast fångar en barkborre en meter från ditt ansikte och sedan landar vid dina fötter. Det var länge sedan jag var så rofylld, så medveten, så nära...   Om vädret tillåter ska jag göra sanna sak i morgon med.

Over and out <3